ATT KANNA VILLKORSLÖS KARLEK VARJE DAG (Ja tack!)

 "Kärleken har allting, du kan till och med höra vingslagen från änglarna, berättade min 10-åriga dotter Olivia. ”Hör du dem, mamma?” frågade hon mig."

Ni kan idag läsa min och gatuhundarnas krönika pa Tidningen Naras Hemsida. 

Den handlar också om att vaga hala kvar karleken oavsett vad som hander under dagen. En svar konst som vara älskade gatuhundar lyckas med. Vi kan lara oss mindfulness av dem.

Hoppas ni gillar krönikan 

That's Amore!


Hunden Kiki är en av de klokaste tikar som krönikören Mia någonsin träffat. Hon kommunicerade underbart med valpar och barn. Foto: Privat

CHAINED ANIMALS IN THE HUMAN WORLD

Some of you have asked if I cannot translate my columns that I write for Magazine Nara. Here is my latest. Happy Reading!

Chained Animals in the Human World

He stood frozen with a thick chain around his neck. The beautiful Rottweiler’s neck weighed down and I could feel his pain along his entire back. Our eyes met!
I could not understand why the owner kept him chained and locked up in a cage! Despite the dull eyes he did radiate a strong wisdom. I feel a strong despair about chained animals, for all animals that are being held in captivity. 

Suddenly I heard an inner voice from him:
"You people show more fears than any other animal on this planet. You want to own and claim the lives of those who radiate love and wisdom. Your fears go on for generations and wont end until every single person says stop.
We animals have an important role in your life. Together!
What comes out from you affects the chain of life. It affects your neighbor, zoos, families, friends, strangers and most importantly, children."

My daughter Olivia, was maybe three or four years old, when she went a couple of hours a week to an Italian kindergarten. One day the Kindergarten would go to the circus. My heart clenched. I did not want Olivia to go there, the circus used live animals. I expressed my despair to a good friend.

"Mia let her go there and get her own impression. If she does not get to go, it will be even more difficult for her to understand all the children's joy the next day in school. She will feel excluded. In addition, she will never learn to argue either, " said my wise friend.
It was with a fake smile, I waved goodbye to the happy children at the school bus. A few hours later I picked Olivia up at the schoolyard. She was walking towards me with her head bowed. Her little arms hugged me, "Mom, it was so horrible to see these animals, they do not feel good!"
My eyes filled with tears, I whispered quietly, thank you universe, and to my friend and to my wise little daughter Olivia.

You're probably wondering what happened to the Rottweiler? I tried to talk to the owner of the Rottweiler and the police, but they all looked at me with empty, bland eyes. One night, "someone" cut the padlock and the neck chain with a bolt cutter. Today King lives at an unknown location with protected identity.

That’s Amore!

You can also read it on TIDNINGEN NARA in Swedish

VECKANS KRONIKA I TIDNINGEN NARA

 Alla hundar har rätt till ett gott liv

Krönika

I ett villaområde nere i södra Italien hotades ett vackert hundpar till livet. Känslorna var delade bland husägarna angående de två hemlösa hundarna. Någon hade tidigare krossat schäfer-flickan Mayas framben med ett basebollträ.

Sebastian, en vacker rottweiler, skyddade och ordnade mat åt Maya varje dag.
Mayas skador hade fått självläkas och under kyliga dagar fick hon stora problem med att gå.

 Min dotter Olivia och jag matade och medicinerade hundarna. 

Jag pratade med personer i området, men hot att ta bort hundarna därifrån haglade starkare för varje dag. Ingen ville adoptera två stora hundar av dessa raser, som dessutom var gatuhundar. 



En dag kontaktade en amerikansk kvinna och hennes vuxna dotter mig, för de ville gärna adoptera en hund från ett shelter. Vi körde tillsammans till ett ställe med 500 hundar. Men varje gång kvinnorna sa att de ville adoptera någon av hundarna fick de ett blankt nej av personalen. Volontärerna hade hela tiden en åsikt om varför mamman och dottern inte kunde adoptera just de hundarna. 

Tillslut tröttnade vi och gick frustrerade därifrån.

 Vägen till mammans och dotterns hem var avstängd, så vi fick köra en annan längre väg. Plötsligen såg jag två hundar sittandes vid vägrenen. Jag stirrade ut genom mitt sidofönster och mumlade: ”Det kan inte vara sant!” 



Där, långt hemifrån, satt hundarna Maya och Sebastian och väntade på oss! Sittandes vid vägrenen som två liftare, väntandes på att bli upplockade. Jag stannade bilen, hoppade ur och sa förvånat: ”Men vad gör ni här, så långt hemifrån?!” 



Mamman och dottern stod nu bakom mig och undrade: ”Men kan vi inte adoptera dessa två hundar?” Jag trodde inte mina öron. 

”Menar ni allvar?”, frågade jag häpet. 

Vi öppnade bildörren och lyfte in både Sebastian och Maya, som inte gjorde något motstånd.



Jag var överlycklig! 

Allting gick över mina förväntningar. Mamman och dottern flyttade från Italien till England och bor numera i Texas, USA. Naturligtvis följde Maya och Sebastian med sin familj runt om i världen. 


Universum har planer för oss alla. Både för människor och djur. Vi ser kanske inte alltid helheten utan livet är som en spiraltrappa, i konstant flöde. 

Sebastian och Maya visste att vi skulle komma den vägen, just den dagen. De väntade lugnt och tålmodigt i harmoni tillsammans med Universums planer. Deras framtid var på väg mot dem, när vi kom i den silvergrå bilen.



That’s Amore!

Veckans Kronika i Tidningen Nara

Ett sårat hjärta kan stoppa godhjärtad hjälp

Krönika

Nere i södra Italien är bensinstationerna ett vanligt tillhåll för många gatuhundar. En del hundar känner att de uppskattas av de anställda när de vaktar bensinstationen under natten. Andra gatuhundar hoppas på att bli upplockade av en vänlig person som tankar bilen.

Bensinstationen som Antonio arbetar på är omringad av sopor och misär. Barn med smutsiga kläder skyndar förbi. Många mammor arbetar som prostituerade och männen dealar med narkotika. Antonio tyr sig hellre till djuren än till människorna. Ett gammalt fuktigt hundhus som han byggt står vid sidan om kontoret där han arbetar. 

På bensinstationen finns en liten tik som är ungefär sju månader. Gracie väntar troget på Antonio varje morgon, hon vet att han har matrester med sig. Gracie har gamla läkta sår efter att ha blivit misshandlad. Någon har klippt av henne öronen och sparkat henne i ansiktet. Hennes högra öga har en inre blödning och behöver opereras. På gatan är det inte bara människan som försöker överleva, det försöker även djuren.

Antonio blir upprörd när vi vill ta hunden till veterinären och börjar skrika. Vi vill inte bemöta hans ilska, det kan göra saken värre för Gracie. När vi nästa dag kommer till bensinstationen är Gracie borta, likaså det trasiga hundhuset. Antonio har flyttat henne till trädgården vid hans hem. Han vill inte lyssna på oss när vi talar om att hon behöver vård. Vi känner oss maktlösa, arga, ledsna och besvikna.

En vecka senare kontaktar Antonio oss och ber om hjälp. Gracie är väldigt sjuk! Antonio berättar med sorg om sin tidigare hund, som han älskade mer än livet. En kvinna lovade honom att köra den hunden till veterinären en gång när det behövdes. Antonio (som tjänar ungefär 200 kr om dagen) var tacksam för hennes hjälp.

Men kvinnan kom aldrig tillbaka med hunden. Antonio sörjer fortfarande sin hund och hans smärta från det förflutna gör honom rädd. Kärlek kan stjälpa oss, när vi av rädsla håller kvar det förflutna. 

När vi vågar släppa ilska och rädsla kan Universum pussla ihop oss alla till en lösning. Vi behöver ha tillit och tro, hur djupa ärren än är i hjärtat. 

Alla vi släppte våra rädslor. Antonio släppte sin rädsla för att förlora Gracie och vi släppte vår rädsla om att inte kunna rädda henne. 

Gracie är nu i ett fosterhem under veterinärvård och Antonio hälsar ofta på.



That’s Amore!

WEEKLY COLUMN IN MAGAZIN NARA

This weeks column is about humans abandoned animals and then blaming the mess on God. Or they will turn the other check away scared of maybe meting the person in the future.
Responsibility and Commitment is a weak vein in the humans body.

Read the column and you can have it translated by google. That's Amore help!

MY WEEKLY COLUMN IN NARA

This is about Shaggy Raggy who knew how to find a new home. Go and lay down next to all the garbage dumpsters, there is always someone who will fall in love with you. And his dream came true. You can read his story here in Tidningen NARA

A COLUMN IN A SWEDISH MAGAZINE ABOUT AWL RESCUE AND NEBBIAS FORGIVNESS

In this column (see below) am I writing about when AWL went in and rescued dogs in a horrible shelter. Also about Nebbia (below) that was alone in a cage for 2 years because she was "aggressive" according to the people at the shelter. She told me she was misunderstood, I took her and Ariel (with her foot broken on four different places) and adopted them. Nebbia is today living together with 17 other dogs and is the sweetest, most humble dog.

Why was she misunderstood...they got food every 4-6 days and on one day, one dog came into her open cage, to eat her food. She protected her bowl, and because of that was considered dangerous!. Who wouldn't protect their food when they are starving? I call her my mini-Buddhist.

Read the story by clicking on this link

GOIVE OUR HERO AND MAGAZINE BOY

Look at beautiful Giove from Italy! Never would anyone in their wildest fantasy have guessed that this dog, Giove would be on the cover of a Magazine together with his beautiful owner Erika.
Giove was rescued from a terrible shelter, (Giove is on the video with two ropes around his neck) put in another shelter, then in a kennel, and then in my house for a couple of weeks so his new family could come down and get him. He went through so many different tests. And he solved everything under our observation with big verve and great heart. I even took the magazine with me today when visiting the dog catchers they were the one providing us with Giove's Passport.

In this article you can read about Giove, that we called Mini Mandela --how he survived and fooled death many times. Even up to the end here in Italy, some of the veterinarians warned us about him....He never did anyone any harm, not even growled. He has never made any accidents inside their apartment, and with children he has been wonderful. He moved in with Erika and husband Bobby and their two woderful dogs, you can follow Giove's own blog.


Also in the article you can read the message my daughter delivered from Erica's dad, who is on the other side, that gave us "positive" goose bumps.

You can contact the Magazine; 0046-40 (Malmo) 29 20 02